torsdag 30 september 2010

Den magiska grinden

Det var på landet när jag ensam gav mig ut på en promenad. Jag gick in i skogen och lämnade den vanliga vägen bakom. Jag följde en stig som jag aldrig tidigare sett. Skogen doftade ljuvligt av morgonfukt och gran och fur. Mossan lyste dämpat i smaragdens toner.
Plötsligt stängdes stigen av en grind.
Mitt i skogen. Utan några hus i närheten.
Grinden var stängt, men inte låst.
Jag såg mig omkring. Ingen där.
Med min hand på handtaget gled grinden upp. Tyst, smidigt och bara lite skevt.
Jag trädde in genom grindöppningen. Stängde sedan noga efter mig.
Och sedan blev livet aldrig detsamma.

onsdag 29 september 2010

Glad och ledsen i väst och i öst

Glad i västvärlden       :-)
Glad i Japan               ^_^

Ledsen i väst              :-(
Ledsen i Japan           ;_;

Ansiktsutryck är lätta att läsa av för människor, även för folk från olika kulturer. Men i länder där man maskerar sina känslor mer (som i Japan och i Kina) tittar man främst på ögonen när man läser av ett ansikte.
Kul att det avspeglar sig så tydligt på nätet.

Läs mer om minspel i SvD

tisdag 28 september 2010

Elisabeth Ohlson Wallin dansar och fotograferar

En fotostudio har flyttat in alldeles vid bron på Reimersholme. Det är Elisabeth Ohlson Wallins. Varje dag passerar jag hennes stora fina bilder i skyltfönstret framför draperier som gör det möjligt att fota där bakom. Elisabeth Ohlson Wallin som gjorde sig känd för sin utställning Ecce homo.
Tänk att det är tolv år sedan uppgörelsen med tre världsreligioners syn på homosexualitet vände upp och ned på Sverige.
Vad har hänt sedan dess? Homosexualitet är inte riktigt lika laddat, men homosexualtitet går nog inte hem hos Sverigedemokraterna.
Förresten väckte hennes utställning Jerusalem en stor debatt i maj när Världskulturmuseet inte ville visa den efter upprörda religiösa reaktioner.
Här dansar hon i alla fall, bakom stängda fönster, nästan granne med mig.

måndag 27 september 2010

Nyss var den full

Foto: Rune Stjernström

söndag 26 september 2010

Månbas Alfa på planeringsstadiet

Läser i tidningen Ingenjören om en svensk civilingenjör, Niklas Järvstråt, som arbetar med projektet "Moon-mine". Månen är rik på naturresurser och den låga gravitationen är den idealisk för vidare utforkning av solsystemet. Men då krävs att en större grupp människor, Järvstråt räknar med upp mot 1000 personer, ska kunna stanna där en längre tid.
Rymdens strålning och risk för meteoritnedslag tvingar sannolikt framtida kolonisatörer att söka skydd under markytan. Självförsörjning är ett centralt tema. Glasfiberledningar kan leda ned soljus till odlingar. Så krävs det också ett självförsöjande elsystem. Och syre.
Det sistnämnda ska inte bli något problem, Regolit, mångrus, består av 44 procent syre som är förhållandevis lätt att utvinna.
Stora delar av månbasen måste vara täckt av växter och allt som odlas måste gå att äta. I dammar kan man odla fisk, Tilapia är en förnöjsam ciklid, en allätare som redan odlas runt om på jorden. Den kan leva på blasten från de odlade grönsakerna.
Just nu är Järvstråt på jakt efter en lämplig gruva, på jorden, för att bygga en prototyp.
Visst är det spännande!

fredag 24 september 2010

Frank Zappa: Don't eat the yellow snow

Jag ska på Zappakonstert. Zappa plays Zappa. Dweezil Zappa spelar pappa Franks låtar från skivan Apostrophe(´). En favorittext kommer här:

Dreamed I was an eskimo
Frozen wind began to blow
Under my boots and around my toes
The frost that bit the ground below
It was a hundred degrees below zero...

And my mama cried
And my mama cried
Nanook, a-no-no
Nanook, a-no-no
Save your money, don't go to the show

Well I turned around and I said oh, oh oh
Well I turned around and I said oh, oh oh

Well I turned around and I said ho, ho
Ande the northern lights commenced to glow
And she sid, with a tear in her eye
Watch out where the huskies go, and don't you eat taht yellow snow
Watch out where the huskies go, and don't you eat taht yellow snow

torsdag 23 september 2010

Talar Du om hur för vem som helst hur Du röstat?

Idag står det klart att SD kommer in i riksdagen. I går skrev tidningarna om att SD har svårt att få folk att ställa upp i kommunalfullmäktige och landsting ute i landet. Om det är någonting som kan vara bra med att SD kommer in i riksdagen är det väl att det kanske öppnar för att folk ska våga stå för vad de tycker.

Jag blir nervös i den svenska mycket politikst korrekta debatten. Lite större svängrum kan vara skönt.

Kanske är det symtomatiskt att folk vänder sig emot nykomlingar i landet i/precis efter en lågkonjunktur, förmodligen försvinner detta fenomen i ett bättre ekonomiskt läge. Nu går vi väl mot bättre tider?

Men vad har hänt med "mina" frågor? De som jag upplever som viktiga som rätten till personlig integritet - även gentemot myndigheter - och feminism?

Ps. De anonyma krafterna som inte gillade en mötesplats i helgedomen Guds hus i Fisksätra fann vägen från länkningen i Svd. De hade kommenterat på de flesta länkade bloggarna med ungefär samma sak.

onsdag 22 september 2010

Motkrafter, förkrafter, Guds hus i Fisksätra

I Fisksätra, som ligger i Nacka, ska kristna och muslimer samlas i samma hus.
Muslimerna får en moské och kristna ett gudstjänstrum under samma tak. Och där emellan ett gemensamt torg. Detta kan bli verklighet inom tre år, om projektet Guds Hus förverkligas. Kyrkan ska delas av Svenska kyrkan och den romersk-katolska.
- Världshistoria skapas i Fisksätra. Världsfreden börjar där, menar biskop Bengt Wadensjö.
Läs om Guds hus på www.svenskakyrkan.se
Läs understreckaren av biskop Wadensjö på www.svd.se

tisdag 21 september 2010

Jag ser solen!

Efter några dagar med tunga mörka moln, är det underbart att få skåda ljuset. Svårt att bila med den låga höstsolen i ögonen, men jag cyklar ju med solen i ryggen till jobbet. Så jag får bara njuta. Hoppas Du med får det.

måndag 20 september 2010

Fredliga protester kan löna sig i Kuba och på Sergels torg

I mars 2003 arresterades 75 kubanska dissidenter i en razzia. Nu har de sista 52 fångarna släppts ur fängelset och landsförvisats. I SvD nämner José Luis Garcia Paneque, som nu utvisats från Kuba till Spanien, tänkbara orsaker till detta.
- Kuba är i ekonomisk kris, landet behöver förbättra sin image i Amerika och Europa, förklarar han. Och menar att Kvinnorna i vitt är ett skäl. Kvinnorna i vitt är anhöriga till dissidenterna som fängslades 2003. Varje söndag demonsterer de i Havanna. Det skrivs mycket om dem i väst och för några år sedan erhöll kvinnorna Europaparlamentets Sacharovpris.
Nu finns inte längre några dissidenter kvar från razzian 2003. Myndigheterna räknar med att kvinnorna slutar att protestera.
Kamp lönar sig.
Tänker på det när 5000 personer samlades på Sergels torg igår vid sextiden för att visa sitt missnöje med att Sverigedemokraterna tar plats i riksdagen.

söndag 19 september 2010

Laganda, tillit, trygghet = SEGERRECEPT

-Vet Du vad det är för skillnad på en extrovert och en introvert aktivarie? En extrovert tittar på skorna på den han pratar med. En introvert ser på sina egna.
Det berättade Annette Norberg, hon som varit lagkapten och vunnit OS-guld i curling två gånger, i sitt sommarpratprogram som jag nu tagit del av i podversion. Hon är aktivarie, försäkringsanalytiker.
- Det går samma historier om revisorer, fortsatte hon. Min syster och min pappa är revisorer. Vi har fantastiska julmiddagar tillsammans...
Annette bjöd med sin lite torra stämma på en riktigt rolig stund. Men allra mest spännande var att höra hur hon och de andra i team Annette Norberg bestämde sig för att bygga upp laget. Hur de resonerade och hur de jobbade fram tryggheten och lagandan som ledde till seger.
Ett lyssnartips till några av våra politiska partier...

Sommar med Annette Norberg

fredag 17 september 2010

Jag är inte så bra på italienska...

Språk är roligt, tycker jag. Men blir det så här roligt, då blir det pinsamt...  ;-)

torsdag 16 september 2010

Tama gäddor nappar bäst...


Läser ett TT-telegram om Alice och Tage Boström i Hennansjö, Hälsningland. De har en tam gädda vid sin brygga. Henne matar de, och allra bäst tycker gäddan om mikrovärmd varmkorv. Den vänder hon på och sväljer på längden.

onsdag 15 september 2010

Fantastisk uppfinning och lite till

Väninnan i Danmark kommenterade på mejlen, att det där med att rita riktningen till höger eller vänster (från gårdagens tak och golv), kanske har med högerhänthet och vänsterhänthet att göra. Vilket i sin tur har med att göra vilken hjärnhalva man väljer att tackla världen med. Det låter väl troligt. Jag får läsa mera om det och återkomma.

Sonen tog fasta på att jag cykar och skickade en länk med förslag på en cykeluppfinning från Kina. Den verkar bra.
Väninnan i Danmark kontrar att den där ryggsäcken blir rätt svettig. Att hon föredrar att vifta med armarna på vanligt sätt.
Själv kan jag tänka mig cykeluppfinningen i julklapp ;-)
Det påminner mig om att jag måste fixa cykellyse snarast! Det börjar bli mörkt tidigare nu. Uppfinningen kan Du titta närmare på här:

tisdag 14 september 2010

Sommarbilen på Kungsholmen


















I Fredhäll brukar jag cykla förbi denna fantastiska bil. Tänker att den nog inte är så behaglig att åka i nu framåt hösten. Men den har lite tak i alla fall.
Cars are cars, med Paul Simon.
Det slår mig att den är avbildad åt "rätt håll". Om jag ritar en bil har den alltid fronten åt vänster. Om jag ritat ett djur från sidan, likaså.
Sambo gör alltid tvärtom. Undrar varför.

måndag 13 september 2010

Absurdism i Resan till Damaskus

Omsider har jag lyssnat på Meta Velanders sommarprat. Det handlade mycket om hennes missade entréer. Hu. Och lite fniss. På podradion finns också exklusivt ett bonusmaterial, där berättade Meta om sin för tidiga entré.
Orsaken till de missade entréerna var ständigt och jämt att hon träffat på någon och börjat prata. Nu på Uppsala-Gävle Stadsteater satt hon i logen och pratade på sitt vanliga förrädiskt trevliga sätt.
De spelade Resan till Damaskus, av Strindberg. Där "Den okände" gör en resa genom olika stationer. Resan börjar i gathörnet, sedan bär det vidare till läkarmottagningen, hotellrummet, havet och köket. Därefter går resan till asylen - där han vänder tillbaka och kommer så småning om till hotellrummet och läkarmottagningen, för att avsluta sin tur i gathörnet.
I denna uppsättning bestod kulisserna av svarta draperier, som hängde lite olika beroende på vilken scen som spelades upp. Varje scen inramades även av "sin" musik.
Meta Velander spelade Läkarens syster, på läkarmottagningen. Hennes uppgift var att komma in rakt bakifrån med en liten bricka där "Den okändes" visitkort låg.
Meta satt och småpratade i logen, när hon plötsligt tyckte sig höra musiken ur scenen före läkarmottagningen. Hon störtade upp! Fann den lilla brickan med visitkortet och med tanke på de missade entréerna som hon berättat om i sitt sommarprogram, anar man att hon mer eller mindre flög mot scenen.
Hon hade besvär med de hängande draperierna, men lyckades hitta en glipa och trädde ut på scenen. Hon såg sig omkring. Hon kände inte igen sig. Det var fel scen.
Meta vände på klacken, fann glipan och gick rådigt ut från scenen, samma väg som hon kommit.
- Undrar vad publiken tänkte, funderar Meta som ungefär fem minuter senare gör om exakt samma entré. Förmodligen till publikens förvåning.
- Jag önskar att jag varit där! sa Sambo som jag berättade det hela för.
Det gör jag med.

söndag 12 september 2010

Blå timma över Årstaviken

lördag 11 september 2010

Klassisk musik - som tortyr tycker visst somliga

För att få bukt med bland annat stökiga ungdomar ska klassisk musik spelas för att, som det står "störa ut oönskade personer på Resecentrum", namnet på centralstationen i Hässleholm. Ett trick som med framgång fungerat på centralstationen i Köpenhamn.
Jag läste det högt ur min morgontidning, under rubriken "Man får öka volymen på de delar där det finns fel individer".
-Det är som på ditt jobb, säger Sambo.
Där jag gärna spelar klassisk musik medan alla andra stönande drar sig där ifrån.
¸♪♫*¨*•.*♪♫•*¨*•.¸¸♪*♫•♥*¸♪♫*¨*•.*♪♫•*¨*•.¸¸♪*♫•♥*¸♪♫*¨*•.*♪♫•*¨*•.¸¸♪*♫•♥*

fredag 10 september 2010

Figaros bröllop en slapstickbetonad berättelse i fyra akter

Akt 1. Problemen radar upp sig.
Susanna och Figaro, arbetar för greveparet Almaviva. De är kära, de ska gifta sig. Det är bra, men så börjar nu problemen rada upp sig.
1. Susanna berättar för Figaro att greven i hemlighet tänkt sig första natten med henne som ung fru.
2. Husföreståndaren Marcellina har bestämt sig för att driva in en fordran på Figaro, och om han inte kan betala får han lov att gifta sig med henne.
3. Cherubino, en ung page, ertappas hos den ännu yngre Barbarina (Susannas kusin). Greven vill ge honom sparken för det.

Cherubino kommer till Susanna för att beklaga sig. När greven komer in, gömmer sig Cherubino snabbt. Greven gör närmanden mot Susanna men blir avbruten av att Basilio, musikläraren, kommer in. Greven gömmer sig. Men när Basilio börjar göra fräcka anspelningar om Grevinnan och Cherubino rusar greven fram. Cherubinos gömställe avslöjas och greven börjar ifrågasätta Susannas dygd.
Mitt i alltihopa kommer den listige Figaro in med ett festligt följe och tackar greven för att han avsat sig rätten till första natten med bruden. Han vill dessutom försöka skynda på bröllopet. Men greven skjuter upp det och skickar därefter ut Cherubino i det militära.

Akt 2. Med tema "lura greven".
Figaro och Susanna inviger grevinnan i sina planer på att lura greven. Grevinnan lovar att hjälpa till. Hon vill vinna tillbaka grevens kärlek. Figaros plan går ut på att grevinnan ska skriva ett brev till en påhittad älskare om en möte. Samtidigt ska Susanna stämma träff med greven, men istället för att Susanna träffar honom ska Cherubino kläs ut till Susanna.
Typiskt nog kommer greven när grevinnan håller på att klä ut Cherubino. Cherubino gömmer sig i en garderob. Greven tror att grevinnan gömmer en älskare där. Greven går för att hämta verktyg för att bryta upp dörren till garderoben, han tar grevinnan med sig för att hon inte ska kunna släppa ut sin älskare.
Susanna som hört det hela, släpper ut Cherubino som flyr ut genom fönstret och ställer sig själv i garderoben.
Greven och grevinnan blir lika förvånade när greven så småning om lyckas få upp garderobsdörren. Figaro som dyker upp blir konfronterad om brevet till grevinnans påhittade älskare.
Och för en hundradels sekund ser allt ut att lugna ned sig... Men då kommer trädgårdsmästaren mäkta förgrymmad över att någon hoppat ut genom fönstret rätt ned på hans nejlikor!
Figar säger att det var han. Men många men dyker upp i diskussionerna och till råga på allt dyker husföreståndaren Marcellina upp igen med sin advokat och bråkar om Figaros skuld. TUMULT!

Akt 3. Damernas list och bröllopet.
Grevinnan ber Susanna att stämma träff med greven ute i pinjelunden, hon vill klä ut sig till Susanna och vara den som möter honom där. Susanna skriver en liten kärleksbiljett.
Figaro som inte kan betala Marcellina, döms att gifta sig med honom!
Men så uppdags det helt fantastiskt att Figaro faktiskt är Marcellinas son. Fadern Bartolo, en läkare, som varit Marcellinas följeslagare är Figaros far.
Ett dubbelbröllop hålls för Figaro och Susanna, för Marcellina och Bartolo.
Allt kunde ha slutat så lugnt och fint - om inte Figare hittat kärledsbiljetten som Susanna skrivit till greven.

Akt 4. Slutar med skam för greven.
Figaro förstår att kärleksbiljetten som han hittat har skrivits av Susanna! Han samlar ihop manskap för att avslöja de otrogna. Marcellina varnar Susanna - som blir arg för att Figaro misstänker henne.
Grevinnan går för att möte greven i pinjeskogen, utklädd till Susanna. Hon överraskas av Cherubino, som sätter in en stöt på vad han tror är Susanna.
Greven kommer. Han jagar bort Cherubino.
Greven börjar uppvakta den han tror är Susanna. När Figaro kommer upphör greven sin uppvaktning.
Susanna kommer, utklädd till grevinnan. Figaro förstår vem det är och börjar på skoj uppvakta "grevinnan". Susanna blir ursinnig innan Figaro förklarar att han nog vet vad han gör.
När greven kommer tillbaka för att leta efter sin Susanna, spelar Figaro och Susanna som är utklädd till grevinnan upp en kärleksscen. Greven tar dem "på bar gärning" och kallar på hjälp.
Greven vill aldrig förlåta sin hustru detta oerhörda! Men då träder den riktiga grevinnan fram och ber greven förlåta de två...
Och greven förstår vem han gjort sin kur tidigare på kvällen.

torsdag 9 september 2010

En stjärna är född - Elin Rombo

O Susanna, o Susanna. Vilken Susanna hon gjorde, Elin Rombo, när vi såg Figaros bröllop på Operan igår. Hon sjunger som en ängel. Det gör hon. Men hon är så mycket mer. Det är gestaltningen av Susanna som fick mansrollerna omkring henne att fullkomligt blekna. Jag ville bara se Susanna, gestaltad av Elin Rombo.
Jag söker på hennes namn på YouTube och Google. Det finns inte mycket. Men det som finns tyder med önskvärd tydlighet på att fler än jag bedårats av Elin Rombo. Och detta även i andra operaroller.
Nedan är ett YouTubeklipp ur Pärlfiskaren, en helt annan Rombo, men där kan man ju både se och höra henne.

onsdag 8 september 2010

En kväll på Operan

Figaros bröllop går på Stockholmsoperan i kväll. En opera som Mozart skrev på bara sex veckor, på spek. Alltså spekulation. Utan färdig köpare och beställning. Jo, det fanns en beställare, men berättelsen var som så ofta hämtad från en pjäs av Beaumarchais som hade väckt skarp kritik i Frankrike för sin sin inställning till feodalväsendet att det var högst tveksamt om operan skulle få sättas upp.

Med lite övertalning tillät den tysk-romerska Kejsar Joseph II ändå att Figaros bröllop uppfördes i Wien.

Operan gjorde inte mycket väsen av sig vid premiären, men blev sedan en stor succé i Prag. Den blev så populär att Mozart fick en ny beställning från Pragoperan, som senare kom att bli Don Giovanni.

tisdag 7 september 2010

Tuff brud med körkort

Svägerskan är optiker. Hon berättar att i går kom det en äldre dam för att göra en syntest för körkort. Damen var född 1931, alltså 79 år gammal. När lilla damen legitimerade sig med ett redan befintligt körkort, så undrade svägerskan om damen möjlighen skulle ta körkort för lätt lastbil.
- Nä, jag har bara körkort för MOTORCYKEL och tyckte nu att det skulle vara bekvämare att åka bil.

måndag 6 september 2010

Västerbrovy med älvors dans


söndag 5 september 2010

Glada nyheter i min morgontidning

Det var flera stycken glada nyheter i min tidning i morse. Bilden på den katalanska teatergruppen La Fura dels Baus var en av dem. Jag kan se koreografier framför mig när jag ser den häftiga bilden. Hoppas de kommer till Stockholm.

En annan lite rolig notis var att Jennifer Saunders, mamman i Helt hysteriskt, ska skriva manuset till Spice girls-musikalen Viva forever. Visst känns det logiskt.
Det citeras att Saunders är "stormförtjust och skräckslagen".
Idén till musikalen kommer från Judy Cramer, det vill säga kvinnan som fick Björn och Benny att satsa på musikalen Mamma mia. Jag tycker att det verkar lovande.

Att Yussou N'dour efter lång kamp får starta sin egen tv-kanal gläder mig också.
Youssou N'dour är en härlig senegalesisk musiker som redan driver en radiostation och en tidning, med kritisk inställning till Senegals regering.

Sist men inte minst: forskare arbetar med att utveckla robotar inom vården. Det låter väl sådär, men en robot ska kunna hjälpa dementa att hålla reda på borttappade saker. När man frågar en gång i minuter efter sina glasögon, svarar roboten snällt.
I like! Vilken lisa för Sambo, om vi köpte en sån. Jag behöver inte några glasögon, men allt annat jag behöver som jag inte har någon aning om var jag har.
Sambo som har ett härligt bildminne, brukar faktiskt kunna scanna av sin inre bild och upplysa om var nycklar, plånboken, väskan, mobilen eller vad det nu månde vara är. Men det skulle vara skönt att slippa plåga honom med detta hopplösa och ofta förtvivlat stressade problem.
En robot vill jag ha.

torsdag 2 september 2010

Sportsmitare

Jag har en kompis som är sportsmitare. Nu undrar Du förstås vad det är. Det är en person som undviker sport i alla former, både utövande och tittande.
Min kompis ligger helst på soffan och äter praliner, säger hon. Men det är inte riktigt sant. Jag vet att hon jobbar som en gnu på sitt ansvarsfyllda jobb, har en kliniskt rent hem och en jättefin trädgård. Hon har att göra ändå. Men även om hon är aktiv är hon en sportsmitare.
Sportsmitare är inskickat som "nyord" till Institutet för språk och folkminnen; språkrådet. Många förslag på nya ord är det. Till exempel verbet "koma" som betyder mycket trött. Jag var så trött att jag komade.
Fler förslag på nyord finns på http://www.sprakradet.se/7137

onsdag 1 september 2010

SvD låter Dig navigera med en lyckokompass

Nu har jag gjort det igen. Jag hittar en själkännedomsenkät, eller i det här fallet en "lyckokompass", en fjantig interaktiv sida där man kan se hur lycklig man är/lära sig att bli lyckligare.
Jag har under hela mitt vuxenliv och lite till varit intresserad av psykologi och introspektion. Visst kommer det och går, ibland mer och ibland mindre. Faktum är att det nog blir mindre och mindre. Det är som jag intresserar mig allt mindre för mig själv ju äldre jag blir. Jag kan till och med känna mig lite uttråkad av mig själv. Som ett ämne som är färdigältat. Liksom.
Jag är rätt lycklig. Glad för det mesta. Jag är nöjd med mitt jobb, med mitt privatliv, med - tja med det mesta.
Jag blev inte lyckligare av lyckokompassen. Lärde jag mig något? Nja, det var väl att man kan lägga sin tid på något bättre kanske...
Men är Du slav under samma last? Vill Du kolla?
Lyckokompassen i Svenskan