Påsk!

Nidaros blev Trondheim och om igen.

Det äldsta kända namnet på staden är Nidaros, som betyder “staden vid älven Nids utlopp”.
Det kan man läsa på visitnorway.com. Under medeltiden kallades staden ”Marknadsstaden i Trondheimen”, vilket senare förkortades till Trondheim (trøndernas hem. Trönderna var ett folkslag ungefär som Svearna kan jag tänka. De svenska landskapen Jämtland och Härjedalen har för övrigt kallats Öst-Tröndelag. De ligger helt inntill fylkerna Nord-Trøndelag och Sør-Trøndelag).
Efter flera olika turer i namnfrågan antog stortinget en motion om att byta stadens namn till Nidaros, trots att varken huvuddelen av stadens befolkningen eller kommunfullmäktige stod bakom detta.
Namnbytet trädde i kraft 1 januari 1930, men efter en hätsk strid om saken, med bland annat stora kravaller(!) i Nidaros/Trondhjem, beslutade stortinget den 6 mars 1931 som en kompromiss att staden fortsättningsvis skulle heta Trondheim.

Visa större karta

Det var en gång en vikingakung

Det var en gång för mycket länge sedan en viking som sedan han dräpt sin kung själv kröntes. Det var Olav Tryggvason det.                                              Han föddes sådär 968 och dog år 1030.

Som ung deltog han i vikingatåg och stider i länderna kring Östersjön, i Nedeländerna, Skottland, Irland och England. Vid två till fällen pressade han engelska regenter på danagäld (betalning för att inte anfalla). Efter den andra utpressningen lät Olav döpa sig.
Sedan han dräpt regenten Håkon Jarl kröntes han själv.
Under Olavs I Tryggvassons regeringstid gjorde kristendomen betydande landvinningar i Norge. Han anses vara den norske kung som införde kristendomen i landet.
Jag ville veta varför Trondheim bytt namn, men dras in i de många sagorna om Kung Olav...

Nidarosdomen, målet för många pilgrimmer

På kartan för i förrgår verkade ju alla pilgrimsleder gå till Trondheim. Det får ju en oinsatt att fundera på vilka under som skett där. Jag fann något på pilgrimmedelpad.se
Det var i början av juli år 1030 som den avsatte dansk-norske kungen Olof Haraldsson landsteg i S: t Olofs hamn, idag nedanför Selångers kyrkoruin. Med sin här vandrade han mot Norge för att återta kronan som hans bror, Knut den store, erövrat. Den 29 juli, vid en sammandrabbning i Stikklastad, dödades Olof Haraldsson. Förunderliga saker hände vid hans grav och ryktet spred sig om den kristne kungens sista vandring.
Sedan hans kropp flyttats till Nidaros (idag Trondheim) och man kring hans grav började bygga den mäktiga Nidarosdomen, det blev en helig plats som besöktes av många pilgrimer.

En kort film på Nidarosdomen

Med ljus på lycka

Att vandra med Gud vid din sida. Om du tror.

Skillnaden mellan pilgrimsresande och turism ligger i att pilgrimen mer uttalat gör en vandring som ett led i det andliga växandet. En pilgrimsvandring sker i eftertänksamhet och med pauser. Fler människor än gudstroende kan behöva en sådan resa.

En resa in i stillhet. Min kusin reste till ett buddistiskt kloster.

Min kompis bor numera på den italienska landsbygden.

Hon berättade lite om skillnaden i livsstil:

Det är verkligen annorlunda här. Är man inte van är det lätt att bli irriterad på att folk inte har respekt för andras tid. Det verkar som ju längre söderut man kommer, desto mindre bryr sig folk om tiden och ju mindre stressade är de - istället för att försöka hinna allt njuter de av livet som det kommer.

Skulle två bilar mötas i Stockholm, bägge förarna rulla ner rutan och prata i 10 minuter medans köer bildades bakom skulle folk bli förbannade och började tuta (långt innan 10 minuter gått). Här är det helt normalt.

I Sverige och andra nordländer är fokus på produktivitet. Här och mer söderut är fokus på att njuta av livet. Därför fungerar Sverige bättre på de flesta sätt, men det skulle förvåna mig om svenskar var lika lyckliga som folk här. Det är för övrigt den absolut enda anledningen till att många fortfarande tror på den stora lögnen om att medelhavsmat skulle vara nyttig. Lycka är nyttigt!

Det är lyckan som får landsortsbefolkningen söder över att acceptera det ibland hårda och svåra och ändå stå pall. Det verkar som det är tiden de tar sig och ger varandra som skapar lyckan.

El camino till Paradiset eller Lida

Shirley Mclain och Agneta Sjödin gjorde det. Pilgrimsvandrade i Spanien. Men det finns pilgrimsleder i hela Skandinavien. Vid första anblicken ser det ut som alla Skandinaviska leder går till Nidaros – eller Trondheim, men det är inte riktigt sant. Inom ramen för Svenska kyrkan finns möjligheter att vandra bland annat på Sörmlandsleden till Lida friluftsgård och i Tyresö från församlingsvägen. Och vem vskulle inte vilja pilgrimsvandra med övernattning i Paradiset för 250 kronor? Läs mer om det här!

Läs mer om pilgrimsvandringar och leder på pilgrim.nu. Sidorna blir lite röriga, det är svårt att hitta tillbaka till godbitarna, så ett råd är att kopiera det intressanta och spara ned direkt i datorn.
Mer info om El Camino till Santiago de Compostela finns på primatravel.com.

Det var en gång för mycket länge sedan...

Om Du klickar på bilden blir den större. Jag fick artikeln i mejlen och vet inte riktigt varifrån den kommer. Det finns mycket i texten som får en modern svenska att kippa efter andan, råden om sexakten, men också att frun ska gå upp sedan mannen somnat för att rulla upp håret, så att hon blir vacker när hon väcker honom med en kopp te på sängen. Och för att han ska få slippa anblicken av de förfulande papiljotterna.
Att lilla frun ska skynda på i badrummet om aftonen så mannen ska slippa köa - som till tåget...
Det är femtio år sedan skolråden publicerades. Jag minns att jag sett skymtar av dessa råd i grannar men också i flickor jag växte upp med mot slutet av sextiotalet och i början av sjuttiotalet. Det är ju underbart att det känns så väldigt passé! Det har faktiskt hänt något på kvinnofronten! Ibland tycker man ju att det verkar stillastående. Då kan man tänka på dessa råd!

Nu blommar vintergäcken på min ö

På min ö blommar vintergäck. Jag och en främmande grannkvinna (i Stockholm känner man inte alla sina grannar) hastade ned för trapporna som leder från våra hus och vidare mot bron som förbinder oss med civilisationen.
- Titta krokus! Krokus! Mamma! Ser du KROKUSARNA? Krokusar! Titta!!
En liten upphetsad barnröst drog i den främmande grannkvinnans ryggtavla och i min.
Jag vände mig inte. Jag skyndade vidare. Hur mamman gjorde vet jag inte. Men hela vägen ned för den ganska långa trappan som har tre avsatser hördes den lilla upphetsade rösten mala om sina krokusar. Förhoppningsfullt tittade jag ut över gräset i slutet av trappans sista avsats. Aldrig, någon vår, har jag sett krokusar där. Men nu ville hela mitt jag se KROKUSARNA!
Där fanns inte några krokusar. Men en liten vintergäck sträckte förhoppningsfullt upp sin lilla knopp. Våren är kommen.

Motion ger högre IQ

En studie av 1,2 miljoner svenska värnpliktiga män visar samband mellan god kondition och bättre resultat på IQ-prov. Detta läser jag i tidskriften Allt om Vetenskap, nr 2, 2010.

Nu kan man ju ifrågasätta att IQ verkligen mäter inteligenskvoten, för vad är egentligen intelligens? Kanske förmågan att lära av erfarenhet, förmågan att anpassa sig till nya situationer, att kunna förstå och hantera abstrakta koncept och förmågan att använda kunskap för att handskas med sin miljö? 

Hade Einstein högt IQ?

Under 1900-talet tycks människans samlade IQ ha förbättrats. Varför är oklart. Bättre näringsintag, större engagemang i barnen, bättre och längre utbildnning, samt att vi lever i mer komplexa och stimulerande liv, är några eventuella orsaker. Dessutom har vi nu en allt större erfarenhet av IQ-tester.

"Det finns dock indikationer på att effekten har upphört i vissa i-länder." skriver Allt om Vetenskap.

Familjesidans betydelse

Sedan mamma dog, läser jag dödsannonser.
-Pensionärsvarning! säger Sambo.
Jag är fascinerad av symblolerna. Nästan överst i annonsen ska en bild ligga. Den bilden var svår att välja! Den skulle dels vara en syntes av hur jag såg mamma, men också en bild som mamma själv skulle ha gillat. Jag fick titta på och välja bland en massa blommor och symboler på begravningsbyrån. Man vill ju gärna dessutom sticka ut. Så att annonsen syns.
Bland mammas kvarlåtenskaper har jag hittat gamla begravningsannonser. Mamma har sparat på de döda hon kände. Men hon hade också en bröllopsannons. Det var inga som hon kände. Jag minns hur hon skrattade när hon hittade den.

Jesper och Carolina stack ut, bland de seriöst uppställda bröllopsparen omkring dem! Hoppas de lever lyckliga i all sin tid. Och fortsätter att ha kul.

Alice i Underlandet ++++

Klart att vi skulle se Alice i Underlandet i 3D. Det blev en upplevelse. Mycket roligare än boken.
Alice, som spelas underbart bra av Mia Wasikowska, är nitton år och ska giftas bort med en tråkmåns. Hon flyr, vad ska hon göra? Hon trillar ned i ett hål möter den främmande världen där hon tvingas bli hjälte. Om det var en dröm eller inte så lär sig Alice att bli hjälte i sitt eget liv. Att inte vara ett passivt objekt utan att ta kommandot i sin verklighet. Filmen är bra. Lite övertydlig i sitt moderna tillrättaläggande kanske. Men det är ju en saga så det må väl vara förlåtet.
Jag duckade för flygande stenar och pianon som 3D-formatet lät vina runt i salongen. Höll undan huvudet för att undgå att släpas i törnbuskar med de två feta tvillingbröderna. Och Johnny Depp var precis så bra som man önskat. Fast bästa skrattet kom när man tittade på publiken. Alla med dessa stora sextiotalsformade "solglasögon".

Gud rumpa i Sixtinska kapellet

Har funderat vidare på Michelangelos gudalika avbildningar. Kom att tänka på taket i det Sixtinska kapellet, som Michelangelo målat. Det är i det Sixtinska kapellet som kardinalerna samlas när en ny påve ska väljas.
I sin bok ”Fjärran han drumlar” beskriver Herman Linqvist ett besök i det heliga. Intill Lindqvist stod en kvinna med sin sjuåriga flicka. Modern pekade och förklarade lågmält de olika bibliska bilderna som kryllade över tak och väggar. Plötsligt hojtade jäntan som studerat målningarna intresserat:

”Varför visar Gud rumpan?"
"'Tyst!' sa modern och fortsatte nästan viskande: 'Där ser du Noak som bygger arken...'
'Men varför visar Gud rumpan!!!' krävde flickan att få veta med ännu högre röst."

Lindqvist och alla andra omkring, det brukar vara tämligen fullpackat på visningarna av Sixtinska kapellet, tittade nu också intresserat på Guds rumpa och väntade på en förklaring.
Lindqvists beskriver vyn så här:

"Det ser ut som om Gud suttit på toaletten och någon plötsligt kommit in och tänt ljuset. Han liksom flyger upp. Målat underifrån."

”'Michelangelo ville kanske visa att Gud skapade inte bara framsidan, han skapade baksidan också. Nu går vi', sa den nu mycket irriterade modern."

Sambo och jag kände oss tvugna att kontrollera fakta. Vi for till Rom och efter fyra timmars köande in i Vatikanens museum och visningar igenom hela museet nådde vi Sixtinska kapellet.
Och där var den. Guds rumpa.

Du är min sol, skrev Michelangelo

Förut visste inte jag att Michelangelo (Michelangelo di Lodovico Buonarroti Simoni, 1475-1564) även var poet. Han skrev bland annat sonetter.
Orsaken till att det är så föga känt är att de gavs ut först 1683, misshandlade och censurerade av en brorson. 2005 gav den svenske fd diplomaten Sverker Åström ut sina översättningar av några original. I översättningen har Åström frångått det rätt komplicerade rimschemat men hållit fast vid den jambiska versraden. Läs den här som exempel:

Med dina vackra ögon ser jag ljuset
som mina blinda ögon inte skönjer.
På dina skuldror bär jag tunga bördor
som passar illa mina halta fötter.

På dina vingar
flyger jag som fågeln.
Det är din själ som leder mig till himlen.
Du avgör om jag rodnar eller bleknar,
i solen fryser, värms i kalla dimman.

Om du vill något så vill jag detsamma.
De tankar som du har är också mina
och orden får jag av din andedräkt.

Som månen lyser av ett sken som solen
om natten lånar ut, så syns jag ej
förrän jag tänds av dig. Du är min sol.

Undrar just om Åströms översättningar finns på mitt bibliotek. Jag läser gärna fler.

Michelangelos David

Jag tänkte att även du skulle vilja kunna jämföra Michelangelos David med Caravaggios Amor. Jag såg, som sagt, David när jag reste till Florens i fjol. Och jag såg honom på flera ställen. Det var förbryllande. Det visade sig så småningom att de två Davidar jag såg var kopior. Originalet har fått flytta in på museum. Kopiorna har med åren blivit lite medfarna och färgade. Kanske hade David gjort ett bättre intryck hel och ren - precis som du och jag. ;-)

David står här på ett berg och ser ut över staden nere vid den meanderande floden.

Här står han på torget, jag tror att detta är den ursprungliga platsen, i sin nästan gudomliga skönhet. Det finns ingenting hos honom som talar direkt till den som tittar på honom. Den lille David som besegrade jätten Goliath och blev judarnas konung, han behöver inte vara insmickrande.
Caravaggios Amor ger uttryck av att han vill bli älskad. Det är svårt att motstå tycker jag.
Bägge konstnärerna har för övrigt rykten om sig att ha varit homosexuella.

Caravaggio som vann i längden

Läser i SvD att Caravagio nu är större än Michelangelo. Det är Ricki Neuman som skrivit en notisstor text om historikern Philip Sohms arbete på University of Toronto. När denne man räknat böcker, kataloger, uppsatser och avhandlingar de senaste femtio åren så har Caravaggio vunnit denna konstnärernas tvekamp sedan 1980-talet.
Philip Sohm menar att det är begripligt. Michelangelos stil med gudalika figurer, känns långt ifrån oss nutida - till skillnad från Caravaggios modeller som hämtades från gatan.

Jag tänker på Michelangelos Davidstaty i Venedig som jag beundrade.
Jämför med Caravaggios Amor.

Jag är klar över vilken jag föredrar.

Läs mer om Caravaggio på denna blogg här.

Hela förra veckan var jag i Portugal. På Algarvekusten, alltså Portugals södra kust, helt nära Spanien.
På bilden som är taget från balkongen syns Spanien på andra sidan floden som till höger utanför bilden mynnar ut i Atlanten.
Jag var där för vilket år i ordningen vet jag inte. Jag har varit där på träningsläger som löpare och jag har varit där som löpledare för Team Stockholm Marathon. Denna gång var jag där som yogaledare för Friskispressen.
Den lilla orten Monte Gordo (ung. Den feta kullen) känns som ett andra hem vid det här laget. En vår utan en resa dit vore mycket märklig. Vid en handuppräckning veckans första kväll visade det sig att mer än hälften av de svenska gästerna hade varit där tidigare. Det är med andra ord inte bara jag som kommer tillbaka.
Läs om Friskis och Svettis träningsveckor på http://www.friskispressen.org/. Här finns både en lång rad bilder och information om Friskis verksamhet. Jag är med på ett par bilder. Bland annat vitklädd inför yogan klockan sju på morgonen.
Läs mer om Team Stockholm Marathons (TSM) träningsläger på http://www.teamstockholmmarathon.se/. Även där finns en massa bilder. Sambo Rune är med i blå T-shirt som löpledare.
Fast det går utmärkt att bara åka till Monte Gordo utan Friskis och utan TSM. Resebyrån Springtime Travel står för resor dit - och träningsresor runt om i världen. Och de har börjat marknadsföra allt fler resmål med samma lyckade upplägg som i Monte Gordo. Kolla på http://www.springtime.se/.

Ett moln av byxor av Majakovskij

Tal om moln fick mig osökt att tänka på Vladimir Majakovskijs dikt Ett moln av byxor. Det känns som om han skaldar om ungdomens tid och känslor. Jag finns inte riktigt där. Förnöjd som en fet katt sitter jag och slickar mina morrhår rena från mjölken och minns lite svagt den tid då jag mager och hungrig fick slicka mina sår efter slagsmål om en råtta...

Men här är början på Ett moln av byxor:

De sköna idealen,
de mjuka hjärnornas idéer:
dessa feta lakejer på flottiga kanapéer
- jag hånar dem öppet och fräckt
klädd i det sönderslitna hjärtats dräkt!

Vänta er inte något farfarsaktigt!
Min själ har inga gråa hår.
Som en mullrande åska vandrar jag
genom världen - en vacker yngling
på tjugotvå år.

Kärlek kan snyftas fram på fiol
och förkunnas med trumslag,
men vem kan vända sig ut och in
och bli enbart läppar
som jag?

Träd ut ur era kattunsklädda gemak
och se efter vad det är som händer,
ni änglaligor och moralbyråkrater
med läppar lika tummade
som de kokboksblad som köksan vänder!

Säg bara till - jag kan
vråla som en tjur
eller skimra som en solnedgång!
Säg bara till - jag kan
uppträda ytterst taktfullt,
ett moln i byxor snarare än en man!

Jag tror inte alls på Nizzas blomstervårar.
Jag sjunger på nytt om kvinnor,
utslitna som gamla ordstäv, och män
nedtyngda som sjukbårar.

Hela Vladimir Majakovskijs dikt finns här.

Drömmar om moln

När jag var sex år, flög jag för första gången. Jag satt vid fönstret och kikade ned på molnen. Så mjuka och fluffiga. Jag ville hoppa ned i dem. Sjunka ned i dem. Vara i dem.
För tre år sedan gick jag in i ett moln. Jag deltog i Fjällräven Classic, ett vandringslopp från Nikkaloukta till Abisko. På vägen, på ett fjäll, gick jag rätt in i ett moln.
Det var inte så mjukt och fluffigt. Mer kallt, vått och grått. Men tanken på att jag faktiskt gick i ett moln var fantastisk.
Min dröm gick i uppfyllelse.

Resor och biltrafik

Planerar en resa till Portugal. Läser reseinformation på en webbsida som hör till Sveriges ambassad i Lissabon. Där står att Portugal är generellt ett tryggt resmål, men att normal försiktighet bör iakttas. Det kan man väl leva med. Det är väl som här hemma ungefär.

Det står också att landet är beläget i en seismiskt aktiv zon där jordskalv förekommer. Okej, nu tänker man ju direkt på Chile och Haiti. Inte så bra... Den senaste stora jordbävningen ägde rum 1755. Det har varit lugnt länge. Hoppas marken fortsätter att ligga stilla den ynka vecka som jag tänkte vara där. Vore höjde av otur annars...

Under sommarmånaderna förekommer skogsbränder. Jag ska fara dit på snart. Det är lugnt!

De sanitära förhållandena i Portugal är goda. När det inte är strejk ja... Hm. Vi får väl se.
Vattenledningsvattnet är klorerat, men ofarligt att dricka.
Låter bra.

Den största hälsofaran är trafiken. Portugal intar procentuellt en topplacering i Europa vad gäller antal olyckor.
Jag förbereder mig.

Skrivråd av en nobelpristagare+lite till

Nu är min novell till Friskispressens novelltävling inlämnad. Ännu är dock tid kvar. Så fortfarande har du chansen.

På idrottsplatsen växer drivorna vidare

Foto: Magnus Wickert

Barbies nya jobb

Hon är blond, hon är kurvig, hon är it-ingenjör. Så skriver Ny Teknik om nya Barbie. För ingenjör, det är Barbies drömyrke, om dockans fans själva får välja. För första gången har leksakstillverkaren Mattel låtit en omröstning på nätet styra Barbies karriärval. Och yrket it-ingenjör slog ut andra alternativ som akritekt, läkare och miljövårdare. Länk här.

Hela gårdagen fylldes med Chopins musik!

Frédéric Chopin, eller på polska Fryderyk Franciszek, föddes i Polen för 200 år sedan. Han firades på P2 med råge.
Det är lite osäkert vilket datum som han verkligen föddes, så i Warsawa har födelsedagen firats i en vecka nu.
Han och George Sand (pseudonym för författarinnan Aurore Dudevant) tillbringade en kall otäck vinter på Mallorca. Jag minns att jag på en resa till Mallorca läste om deras fåfänga försök att frakta över Chopins flygel till ön. Det gick. Tyvärr gick det inte att få flygeln i hamn. Det skulle kosta så mycket tullavgifter att de slutligen slängde flygeln i havet och köpte en ny.
George Sand, var inte populär på Mallorca, i sina moderna långbyxor och fria leverne - hon och Chopin gifte sig inte. Och till råga på allt skrev hon samhällskritiska romaner!
Frédéric Chopin själv, var sjuk i tuberkulos.
Tuberkulosen blev han mer eller mindre botad för senare, när de lyckats ta sig till Marseille. Men Chopin blev ändå inte gammal. 39 år gammal dog han en höstdag i Paris. Då hade förhållandet med George Sand varit slut ett tag, och fastän Chopin bad henne komma till dödsbädden, gjorde hon det inte. När han begravdes på kyrkogården till musiken av Mozarts Requiem, forslades han hjärta till Polen. Det var så han ville ha det.