Funderingar kring dödsannonser

Jag har varit inne på det tidiare, svårigheten med att välja symbol i dödsannonserna. Bilden ska liksom symbolisera den döda. Några av bilderna får en, mer än andra, att fundera över personerna de symboliserar. Under det senaste halvåret har jag hittat två pingviner till exempel. Visst blir man lite nyfiken på dessa lika och ändå olika personligheter!

Den ene med fart och fläkt, den andre lite rund och bedjande, uttryckte män som gått bort. Men även bilderna som kvinnorna fått, kan få en att undra och börja fantisera.

Jag har verkligen ingen aning om vem denna älskade och fantastiska kvinna var, men hon verkar lite skinntorr av uttrycket att döma. Ett vinterkargt träd. Jo, nog kan man luta sig mot höstavklädda trädstammar, men funderingarna går igång. Här är en annan bild som fått mig att fundera.

Jag tänker mig en sval fuktig ömhet från lätta vita mjuka sommarmoln på en blå himmel. Men moln är en märklig symbol. Oftast är de ju grå och skuggande. Kanske är det skuggandet från en bister sol det som de sörjande behöver.

Och så den mycket äldre dam som fick en igelkott på sin annons. Den ser rolig och ball ut, men som alla vet kan de stickas om man retar dem.

Slutligen är det en mans annons. Ett riktigt ljushuvud, eller en elektiker? Kanske en Oppfinnarjockes bild?

Nu hoppas jag inte att någon ska bli upprörd över att jag använder de dödas symboler. Förhoppningsvis tolkar någon som känner igen deras närstående mitt inlägg som ett hedrande. Annonsen hedrar de döda, de får mig att önska att jag kände dessa lite annorlunda personligheter. Ett sorts hedrande minne det med.