I sin bok ”Fjärran han drumlar” beskriver Herman Linqvist ett besök i det heliga. Intill Lindqvist stod en kvinna med sin sjuåriga flicka. Modern pekade och förklarade lågmält de olika bibliska bilderna som kryllade över tak och väggar. Plötsligt hojtade jäntan som studerat målningarna intresserat:
”Varför visar Gud rumpan?"Lindqvist och alla andra omkring, det brukar vara tämligen fullpackat på visningarna av Sixtinska kapellet, tittade nu också intresserat på Guds rumpa och väntade på en förklaring.
"'Tyst!' sa modern och fortsatte nästan viskande: 'Där ser du Noak som bygger arken...'
'Men varför visar Gud rumpan!!!' krävde flickan att få veta med ännu högre röst."
Lindqvists beskriver vyn så här:
"Det ser ut som om Gud suttit på toaletten och någon plötsligt kommit in och tänt ljuset. Han liksom flyger upp. Målat underifrån."
”'Michelangelo ville kanske visa att Gud skapade inte bara framsidan, han skapade baksidan också. Nu går vi', sa den nu mycket irriterade modern."Sambo och jag kände oss tvugna att kontrollera fakta. Vi for till Rom och efter fyra timmars köande in i Vatikanens museum och visningar igenom hela museet nådde vi Sixtinska kapellet.
Och där var den. Guds rumpa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar