Historien om mopeden som en dag förvandlades till en hingst

Håkans Lans kärlek till ihoparbetade mopeden var stor. Han putsade och fejade och mekade - och trimmade den. En polis uppmärksammade speeden och stoppade honom. Inget fanns att skylla på. Det var uppförsbacke och motvind. Ändå hade det gått för fort.
- Du får komma till stationen i morgon, så får vi titta närmare på din moped, sa polisen.
Håkan Lans lade sin då så unga panna i djupa vecka. Vad skulle han göra? Hur skulle han klara sig ur det där? Den blivande uppfinnaren fick en idé.
Inte så konstigt. Det är idéer som utmärker hela hans karriär.
Nå, på gården i Stockholm där familjen Lans bodde, fanns en till likadan moped. Den tillhörde en äldre man. Den var inte trimmad.
Håkan och en kompis smög ut om natten och bytte de trimmade delarna mot grannens otrimmade. De trimmade delarna monterades på grannmopeden så länge. De hoppades innerligt att grannen skulle låta mopeden stå nästa dag.
På morgonen var det första Lans gjorde att kika ut genom fönstret mot mopederna. Och vad får han se? Grannen som gränslar sin nu trimmade moped för att ge sig av till jobbet.
Vad göra? Ingenting. Grannen for sin väg och Lans fick göra sig i ordning för att åka till polisen.
Åh, vad seeeeeegt det gick!
Polisen hittade ingenting att anmärka på.
Lans for hem och väntade oroligt på grannen.
Så kom han, lite efter fem, flängande in på gården i hög fart och med ett saligt leende på läpparna.
Om natten var Håkan Lans och kompisen där igen och bytte tillbaka delarna.
- Jag har alltid undrat, sa Lans, vad grannen egentligen tänkte om sin moped som en dag förvandlades till en hingst.