Gryningen bröt in då jag vaknade,
och daggens vita svett låg
på det späda gröna gräset.
Jag vandrade i svalkan, tyst som
om det vore i världens begynnelse,
skalade och åt en kylig tangerin.
Visst har jag många sorger -
gryningen är inte en av dem.
tisdag 25 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Mmmmmm. :-)
SvaraRadera