tisdag 4 maj 2010

Skilda världar. Så nära och ändå så långt borta

Fågelvägen är det bara en mil mellan Tensta och Djursholm, men det är svårt att tänka sig två mer skilda världar. Djursholmsuppväxte Pontus Herin bestämmer sig för att flytta till Tensta.
Med allt vad det innebär. Vänner som ser det som en provokation. Mäklare som inte tror sina ögon. Och allas totala oförståelse.
Jag läser "I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra" av Pontus Herin.

-Vi har jobbat åt en massa familjersom flyttar från stan och ut i förorterna. Men under fyra år som flyttgubbar har vi aldrig hjälpt någon flytta ut hit, till Tensta, sa flyttkillen.
-Tensta! Man ryggar tillbaka bara man hör ordet. Det finns nog spontant inget som jag känner en större olust för, jag skulle hellre slå upp en kartbok och helt slumpmässigt sätta fingret på ett resmål, än att åka till Tentsa, kommenterar Herins systers fästman.
Men flytta ska han, skribent Herin. Och hans lilla familj med kvinna och barn. Oavsett om de verkligen vill eller ej.

Hässelby är en förort för alla.
På min väg till jobbet ser jag att Hässelby är en mer blandad förort. Där finns både villa-samhällen och kommunala hyres-bostäder. Om än ordentligt segregerade ifrån varandra. Och här på bilden, ett eget litet fågelsamhälle.
Ty Hässelby är en förort för alla.

Läs gärna om jämlikhet tidigare i bloggen: här.

2 kommentarer:

  1. Ja där är ju fågelholkarna! Jag tänkte aldrig på att förorter, eller några orter, kunde vara helvita och oblandade förrän jag och min familj flyttade från Tensta upp till Edsbyn när jag var tio. Där såg alla lika ut och pratade likadant. Som vuxen flyttade jag själv med mina barn från stan ut till Hässelby och det känns bra att de växer upp med klasskompisar som heter Glena och Waran. Tryggt, välbekant. Kram Å.

    SvaraRadera
  2. Edsbyn. Jag har tillbringat en del tid i Alfta. Nästgårds med andra ord. Gillade närheten till Järvsöbacken.

    SvaraRadera