tisdag 26 januari 2010

Att sikta emot stjärnorna och Mpembaeffektens hemlighet

Dagisfröken har letat igenom dagiset alla experimentböcker. Ingenting om Mpembaeffenkten. Däremot kom Sambo hem och berättade att när man tittar på energinivån i vatten vid olika temeraturer så är den som störst vid 45-gradigt vatten.
Så jag gjorde om experimentet. Nu med hett kranvatten och kylskåpskallt vatten. Det kylskåpskalla frös först. Är det någon lycksa med ett Mpembaförsök, så låt mig veta hemligheten. Tills dess söker jag vidare.

Läser en notis i Svenska Dagbladet om hur deltagare i ett experiment fick kasta prick på presentkort som låg på golvet. De fick behålla korten de träffade.
De flesta kastade nådde inte fram till 25-dollarkorten, däremot träffade de 0-dollarkorten. Vad har människan för nytta av det fenomentet i sin överlevnad?

Så låt oss sikta mot stjärnorna! Mpembaeffektens hemligheter är snart lösta.

2 kommentarer:

  1. Undrar hur man ens kan komma på ett sådant experiment? Och undra vem som finasierade det hela...?

    SvaraRadera
  2. Det var ett experiment vid Cornell respektive New York University. I ett annat experiment i samma studie, för att påvisa att psykologiska processer kan spela en spratt, fick några försökspersoner äta salta kringlor, pretzels, och sedan bedöma avståndet till en vattenflaska. Andra fick dricka före exeperimentet. De törstiga trodde att flaskan stod närmare än de otörstiga.
    Slutsatsen av experimentet med vattenflaskan och dollarkorten kan sägas vara att avstånd ter sig kortare beroende på hur mycket man vill ha något, nå något...
    Inte helt självklart när man tänker på hur man kan längta i mål på en mara.
    Den eventuella nyttan av fenomenet i överlevnaden måste vara att det man vill ha är inte ouppnåeligt?

    SvaraRadera